Det händer inte så mycket just nu...annat än att datorn är knepig

Jag tror min dator har blivit knäpp. Eller så har jag alldeles för bråttom för det låser sig och det går inte att stänga ner programmen med ctrl+alt+del utan jag får stänga av med knappen och jag gillar inte det. Det kan ju hända att nåt program kraschar då. Så nu ska jag köra backup till den externa hårddisken så jag inte tappar bort några av mina kort. Problemet är bara att den externa hårddisken har en usb2-port och det har jag inte på den här så det blir att ladda ner på usbminne och över till Macen och in i Lacien den vägen. Ett jäkla jobb men något som måste göras. En del av mina foton finns i Macen också men jag vet inte vilka, så det blir nog en massa dubletter men hellre det än inga bilder alls :D

Ironi är bortkastat på vissa eller så är jag inte riktigt tydlig

Jag som i vanliga fall är professionellt vänlig och glad i telefon har varit riktigt bitsk mot några stycken denna vecka. Det ringde en kille som ville ha kartmaterial i måndags eftermiddag. Han skulle fixa till en presentation att ha på tisdag morgon (!). Då frågade jag honom varför han inte väntade med att ringa till det var dags att presentera jobbet. Det var väl dumt att ha så lång framförhållning som 18 timmar. Fast jag tror inte han förstod min ironi riktigt.
En dam ringde i dag och ville ha en karta med fastighetsgränser och -beteckningar på.
-Ja, det skulle jag kunna ordna.
-Jaha, kan man få namnen på fastighetsägarna också?
-Visst.
Jag tog namn och adress men frågade samtidigt om hon kanske ville ha det via mailen istället. Nej, det var bättre med papper.
-Men kan jag komma upp och hämta det i eftermiddag (kl var då ca 11.30)
-Du kan i bästa fall få det i slutet av nästa vecka. Det är mycket i arbetslistan just nu.
-Oj, är det alltså många som ringer och frågar om sån't här?
-Ja, både allmänhet, konsulter och andra som vill ha material. Och det tar sin lilla tid med telefonsamtalen också av dem som beställer. Jag tror inte att hon heller förstod min ironi för
i stället började hon fråga om ägaren till fastigheten i början av den gata hon var intresserad av och sen den bredvid ,och den bredvid den, till hon hade fått namnen på fyra stycken.

Samtalet tog drygt 30 minuter och jag har haft ungefär i snitt 5-6 sådana samtal om dagen de senaste veckorna. Däremellan ska man försöka hinna ikapp allt som ligger efter. Nästa vecka kommer jag mot mina principer stänga in mig, stänga av telefonen och jobba över till jag känner att jag är ikapp med en del. Annars kan jag inte gå på semester med lätta axlar.
Jag har aldrig haft svårt att koppla bort jobbet när jag går utanför dörrarna men nu har det varit mycket. Jag tänker visserligen inte på varje sak som ska göras bara hur jag ska bete mig för att hinna med.

Semestern hägrar. Har fått lite tips av Kalixsyster var man kan hitta bra sortiment till hyfsade priser. Det går framåt med pojkarnas album också. Har avverkat tre av (minst) sex sidor. Sen har jag lovat att göra ett kort till en kille som skall avtackas. Han är ekonom och har hand om vår förvaltning. Det är typiskt att alla bra människor flyttar på sig. Han är Hammarbyare så jag får väl spinna på deras färger på kortet :-)
Nu ska jag gå och fixa till några goda mackor som kvällstugg. Har köpt lite goda röror. Det blir inte så torrt då även om det är döden för figuren, men va' f-n, livet går inte i retur.

Å än slant han hit å än slant han dit.~~~~

Det e' halt ute! Vintern kom med ordentlig halka. Det kom lite flingor med stormbyarna i fredags men då satt jag inne i köket och jobbade hemifrån och kunde nöja mig med att titta ut. Det eländet blev det inte så mycket med utan det vart fint väder både lördag och söndag även om det var minusgrader.

Men imorse var det ett tunt, tunt lager med snö på marken när jag gick ut. Det var plusgrader i S-sund när jag kom dit men även där började det snöa under dagen. På väg hem ringde maken och varnade för halkan nån mil söder om Färgelanda. Och han hade rätt. Halvvägs hem från Uddevalla låg en bil med bredsidan ner i diket och 5 km söder Fla stod en bil med hazarden på, framför den försökte en Volvo (troligen med sommardäck för inte ens Volvo kan väl vara så känslig för lite snö?) och försökte ta sig upp för ett litet backrön (vad konstigt skulle egentligen stavas backkrön men det är ju inte riktigt och två ord är det INTE) men han gled bara närmare diket för varje rattning som föraren gjorde. Mitt lok drog försiktigt vidare i vänsterfältet efter att jag noga kollat att inge möte var att vänta. Det är enda fördelen med denna fruktansvärda årstid, man kan se dem man möter i relativt god tid, om de nu har sett om sina lyktor vill säga.
Bärgaren stod ungefär 200 m framför Volvon, där var det ytterligare en som behövde hjälp. Jag kan inte förstå det här - först väntar man in i det längsta innan man sätter på vinterdäck och även om man har vinterdäck så kör man som om man är Stig Blomqvist eller Marcus Grönholm och tror att man behärskar det här till fulländning. Eller så kör man som den jag hade framför mig hela vägen från Uddevalla - kryper i 50, upp till 60 och kanske upp till 70 men vid möte ner till 50 igen. Och det var ingen idé att köra om, vägen har visserligen några bra omkörningssträckor men jag är en fegis, vill ha full kontroll, vilket jag inte hade idag eftersom vägbanan var full av snö och det var fruset under. Men det är samtidigt frustrerande att ha en som kör ojämt framför sig även om man själv inte skulle köra så fruktansvärt mycket fortare. Men jag låg snällt bakom och vi kom hem hela, både bilen och jag.

Och maken hade varit snäll och fixat ett nytt styre till min nya fina cykel. För jag tyckte att de som var original var lite för högt, MBTkänslan försvann liksom. Men nu är den så fin så fin.

Har målat lite det senaste också. Om intresse finns kan man se de senaste målningarna här.
Klicka vidare in på Galleriet.
Jag ska göra om lite på hemsidan för länkarna i galleriet försvinner på högersida. Men tiden på kvällarna försvinner så fruktansvärt fort och jag försöker att varva ner med en bok i sängen runt halv tio eftersom jag behöver min skönhetssömn så väl.

bytt, bytt kommer aldrig igen

Den svarta var inget vidare att cykla på så nu blev det ett byte till en röd. Snygg är den också. Men makens MTB är rolig att cykla på så nu hoppas jag på den här nya, det är ju samma upplägg, fast hur jag ska klara att hålla hans tempo med endast 21 växlar får framtiden utvisa ;-)

åh, jag har varit rolig utan att nån förstått det

Jag kör inte långsamt. Faktiskt så håller jag för det mesta hastighetsgränsen, och då inte för att jag ska riskera att köra för fort, utan snarare för att jag inte vill köra för långsamt! Nä, jag har nog i stället svårt att inte köra för fort och då är det bra att jag har en farthållare i min bil. Idag, efter att jag hämtat min cykel, så kör jag hemåt och sätter farthållaren på ett litet snäpp över 90 eftersom bilen enligt GPSen håller 90 när min hastighetsvisar visar 92 sådär. Vi har fartkameror utefter vägen och det är helt OK att det är så, fast ibland undrar jag om de gör så stor nytta. Det kommer flera bilar som kör om och man ser deras bromsljus när de närmar sig en kamera. Vad är det för nytta att hålla på så? Man kanske kommer fram nån minut fortare men det drar en hisklig massa mer bränsle, där har du rätt syster.

Och nu är det ju bra att hålla hastighetsgränsen och det är bra att ha mobil när man har en make som sällan håller den, hastighetsgränsen alltså. För på hemvägen hade trafikpolisen hittat ett ställe där man kunde stå på båda sidor av vägen och hålla koll på alla bilister. Nu tror jag inte att de hade fartkontroll utan mest en vanlig koll och jag blev inte stoppad. Men jag ringde till maken och varnade honom eftersom jag visste att han skulle åka samma väg hem strax efter mig. Mig släppte de snällt förbi utan att vilja ha in mig i fållan och maken hade samma tur för när han körde förbi då hade de redan tröttnat och höll på att packa ihop och ge sig iväg.

Till nåt helt annat.
Jag läser ju allt som oftast om god mat uppe i Norrland men här doftar det ljuvligt för tillfället. Tog fram en lammstek ur frysen igår och den har jag benat ur idag och styckat i småbitar som jag gjort två olika grytor av. Jag ÄLSKAR lammkött! Det är nog det bästa kött jag vet. Min kokbokshylla - som för övrigt är ungefär en meter och sist jag räknade drygt 60 böcker - innehåller några böcker av Carl Butler, bl.a en med lammrecept och en med kycklingrecept. Det är de bästa kokböckerna jag har. Jag är överförtjust i Carl Butlers recept! Steken idag blir två grytor av lite olika karaktär, en gulasch och en toscansk. Bra mat att ha med till jobbet, nästan aldrig någon grädde i utan bara gott spad. Jag återkommer med smakrecension senare. Jag brukar skriva i boken vad jag tycker om receptet. Det är bra vägledning nästa gång jag ska ha något som kan passa när man ska ha gäster eller så.

Systra mi är orolig...

..för att jag ska cykla för fort! JAG? Som blir anklagad för att riskera att få p-böter när jag kör på motorväg - och där har jag inte ens mötande, bara andra som ska åt samma håll!
Nä, du Kalixsyster, jag ska nog ta det lugnt, även om cykling sitter i märgen när man väl lärt sig det. Och det här med växlarna ska nog gå bra också. Vid lånet av makens MTB i helgen så körde jag väl på allt från 8 och uppåt. Det är ju lite krixigt det här, på vänster sida växlar man mellan framdreven och på höger mellan bakdreven. Så när växlarna på höger sida tar slut vid 8 så är det dags att köra in nr 3 på vänster. Har inte riktigt förstått hur det går till men det viktiga är ju att det funkar och att man även kan växla ner när det behövs.

Ska ta en titt på Ölandsbladets bloggare innan jag stänger ner för idag. Har hört att han ska vara rent otroligt rolig.
Må gott och njut av livet, det gör jag!

Nu är det klart!

Har varit och köpt en cykel idag, 24 vxl allroundcykel. Det är nästan som att köpa ny bil. Man får inte med sig den med en gång utan den ska gås igenom helt och fullt, växlarna ska kollas, det ska på skärmar bak och fram, vattenflaska och en liten väska under sadeln där jag kan ha reservslang mm. Men den som väntar på nåt gott...osv. Nu gör det ju inget att jag får vänta, det är alldeles för mörkt att cykla när jag kommer hem från jobbet i alla fall. Om det blir gott väder i helgen ska vi ta oss en långtur.

ont i den ädla delen :(

Var ute och cyklade igår - och nej jag gjorde inget fel utan cyklade på RIKTIGT. Lånade makens MTB (allroundcykel) medan han tog sin racer och jag fick bestämma takten eftersom det var premiär för mig med cykel med växlar - och den här har 24! Det var en skön höstdag, lite kallt i vinden men det löste jag med att dra upp buffen (jag har den annars när jag åker mc) över huvudet innan jag satte på hjälmen. Vi cyklade 8 km innan vi vände, jag hade nog kunna fortsätta lite till men tänkte att baken nog fått sitt vid det laget. Ingen träningsvärk i övrigt idag men det är som sagt lite ömt på ett visst ställe!

Har satt igång att måla en abstrakt tavla med akrylfärg idag. Ska associera till hösten men det återstår att se vad det blir av det. Jag har en förebild på ett foto av några syrenlöv som jag har mixtrat med lite i photoshop. Men det är bara en förebild för än så länge är det enda som påminner om bilden bara färgen än så länge. Och jag strävar inte att den ska likna bilden den ska bara vara en inspirationskälla.
Nu ska jag ta fram en ny bok, Hennes mjukaste röst av Bengt Olsson, och krypa ner under täcket. Klockan ringer som vanligt 05.20 och jag vill nog ha minst 7 timmars sömn :-)

Hemlagat, bortalagat, serverat och klart

Läste Kalixsyrran blogg och blir lite avundsjuk på hennes matstunder: är det inte god hemlagad husmanskost, som i många fall maken tillagar, så är det något som nå’n annan tillagar, alltså restaurangmat.
Här är det en annan som står för maten, fast jag ska i ärlighetens namn medge att maken hjälper till när det är nåt särskilt, som biff bourgignon t.ex fast då endast när han har lust och då ska allt förberedas i skålar, precis som det är på TV. Och diskas undan innan man äter, det måste man. Herregud, när jag lagar maten så ser köket ut som ett slagfält och det tar jag hand om när jag är mätt och belåten, fast jag måste medge att makens sätt är bättre.
Just nu är jag mätt och belåten och köket ser inte heller ut som ett slagfält och orsaken till det är att jag köpte 4 havskräftor (240:-kg vilket blev 22:-/st för dessa = hutlöst dyrt!) till oss som kvällsmat. Till det rustikbaguette som jag bredde bregott på och hyvlade tjockt med grevéost på. Och ett glas rödvin naturligtvis. Passade på att köpa två bitar torskrygg med chevréost och någon grön sörja uppepå som ska innehålla pinjenötter, honung och basilika tror jag det var. Till det en skvätt vitvinssås. De har bra fisk i Stenungsund men den är dyr, de här två fiskbitarna tillsammans med såsen kostar mig modiga 170 kr, det är tur att man jobbar på kommunen och tjänar storkovan varje månad ;-) Men, vad är pengar egentligen? Det viktiga är väl att vi mår bra och kan unna oss de här små guldkornen då och då.

Tar just nu en paus i rensandet av diabilder. Vi hade från början drygt 1000 bilder och jag tror att jag är nere i 500-600 nu. Så snart ska jag gå upp och påbörja andra rensningen. Det gäller att rensa med förstånd. Bilder på helt oväsentliga saker slängdes obönhörligen i förstarensningen medan jag nu kommer att vara lite mer lyhörd. Det kan ju vara av intresse för någon att ha kvar dessa gamla kort. Men de måste ju kunna förmedla något till dem som ser på dem annars är de ju inget att ha.
En hel del av dem (det är nog drygt 150 eller mer) är från renovering/tillbyggnad av torpet för att kunna använda det som ett permanentboende. Många av bilderna visar hur elen och vattnet är draget i huset och det kan ju vara bra att veta om man får för sig att förändra något framöver. Inte för att vi ska göra det men man vet ju inte med ungarna om de vill göra nåt (om de nu inte säljer skiten) när de tar över efter oss. Alla dessa kort som rör huset skall jag lägga för sig. De som blir över har jag faktiskt tänkt skanna också när jag nu ska få tid till det ;-)

Vi har börjat räkna ner för semestern nu, bara drygt en månad kvar och det vet man ju hur fort det går. Man hinner ju inte påbörja en vecka innan den är slut. Det här fenomenet började för ett antal år sen men jag tycker att det blir mer och mer märkbart för varje år. Undrar när det ska avta för det måste det väl? Man säger ju att man går tillbaka till barndom igen när man blir tillräckligt gammal och när man var barn gick ju tiden fruktansvärt långsamt, eller minns jag fel? Ja, det är ju det här med minnet också..... Nä nu ger jag mig, det är ingen idé att vara filosofisk det ger inga bra svar bara mer frågor och funderingar.