På tur i Oslo

Snyggt klädd, snygg kropp och snygga ben - MEN - prislappen kvar under skorna!!

Vi har varit i Oslo och hälsat på sönerna i helgen. Igår var vi till operahuset. En fantastisk skapelse i vit marmor. Vi fick gå och kisa för vi hade glömt solglasögonen i bilen. Något att tänka på för den som ska dit en solig dag.

Idag var vi till Vigelandsparken och tittade på alla statyerna. Gillar Oslo, det är en gemytlig stad. Skulle faktiskt kunna tänka mig att bo där.

Alperna, Tyskland och sen hemma igen

13 juli 2008. Väder: Soligt med en liten skur på eftermiddagen
Lite ledsna idag eftersom vi måste lämna Toscana. Nu ska vi dra upp till sjöarna i nordväst via Milano. Har bestämt oss för att ta motorvägen då det är drygt 35 mil mil dit upp. Vi har gott om tid men våra engelska vänner måste vara hemma igen till lördag den 19 juli. Det är nästan 150 mil till Calais och vi ska till Bern först och träffa en barndomskamrat till Caroline som bor där sen två år.

Svanskotan tog mycket stryk denna dag. Motorvägen var trefilig och innerfilen där vi låg var i uselt skick. Tvärs över körfältet var det en upphöjning i asfalten som små minigupp efter någon lagning som gjorts. Dessa återkom med jämna mellanrum var 40-50:e meter och det gällde att parera hela tiden. Även knäna började protestera till slut. Lars försökte ligga i mittfältet men då vi bara körde i max 100 km/tim så protesterade andra trafikanter. Det blev att vi åkte av och tog vanlig landsväg istället och man ser ju faktiskt lite mer av omgivningarna då också. Vi tog oss igenom Milano och fortsatte norrut mot Lago Maggiore.

Vi hade tänkt oss till Luino men när vi kom till Varese kom även regnet så vi letade upp ett hotell alldeles vid Lago di Vareses strandkant i stället. Vi hade tänkt ta en kvällspromenad utmed strandkanten men se det gick inte. Allemansrätt och strandskydd tror jag vi är unika med här i Sverige.

14 juli 2008. Regnig förmiddag men solen värmde gott idag också
Det märks att vi drar oss upp mot alperna. Vädret är inte lika stadigt som längre ner i landet.
Vi är nu nära gränsen till Schweiz, endast 45 km från Varese, och ska åka dit utefter Lago Maggiore som vi tänkt. Vid gränsen stannar Lars och vill ha en stämpel i passet eftersom han har ett helt nytt pass vilket visar sig vara tur för Caroline upptäcker att de glömt sina på hotellet. Det blir för dem att vända och vi tar oss en promenad. Regnet har upphört och det är varmt och skönt. Vi inhandlar lite bröd, ost, salami och drickyoghurt och tar en lättlunch utefter vägkanten medan vi väntar på vårt ressällskap.

De dyker upp alldeles efter och vi fortsätter norrut. Tar vägen mot Sankt Gotthard men viker av på en mindre väg, vi vill inte åka tunneln. Vi stannar för natten på Hotell Arcobaleno i Olivone och efter incheckning och en drink för oss flickor så är det upp på hojarna igen. Det går en liten väg från hotellet och efter några kilometers klättrande kommer vi upp till en reservoar vid Lago di Luzzone. Det är en jättehög vall och det går en väg uppe på den som försvinner in i en tunnel. Det ligger en restaurang där uppe också. Vi åker igenom en kort tunnel och kommer ut på vallen men vänder innan tunneln på andra sidan av vallen och tar oss neråt igen. När man ser hus utefter bergväggarna undrar man hur de som bor där kommer dit. Nu vet vi att man knappt ser vägen nerifrån och upp men ner igen så har man bra koll på vägen. Man ser alla serpentinkurvor ner. Häftigt!

15 juli 2008. Väder: Soligt
Vägen vi åkte är en populär mc-väg och vi hade verkligen prickat in en perfekt dag med full sikt. Det var så otroligt vackert! Man åker in i en tunnel och när man kommer ut så öppnar sig landskapet i all sin prakt. Fåren klättrar utefter bergväggarna där azaleorna nu står i full blom.

Åker igenom Lucomagnopasset och vidare uppåt. Vi passerade ett pass på 2044 m och trodde att vi inte skulle komma högre men efter att vi tagit en fika och promenad i Andermatt fortsatte vi mot Sustenpasse 2240 m ö h och där fick Caroline göra snöbollar. Hon var som en liten barnunge. Ville väl egentligen ocksåslänga sig i snön och göra en snöängel men backade då hon insåg att snön var rätt blöt och isig.

Vi fortsatte västerut och körde förbi Interlaken som ligger fint med en sjö på varje sida om sig. Vidare mot Bern och där träffade vi Sally på ett café. Nu var avskedets stund inne och lite tårar och många kramar blev det innan Lars och jag drog vidare norrut ut ur Schweiz och in i Schwarzwald, Tyskland. Vi övernattade i Schönau. Bestämde oss på kvällen att nu drar vi hemåt via Kiel.

16- 19 juli 2008. Väder: Soligt
I Schwarzwald finns det en del vägar som är minst lika kurviga som de på Korsika och i Alperna men vi bestämde oss för att försöka undvika dem. Vi körde norrut och övernattade i Hockenheim natten till torsdag 17/7. På lördagen skulle det köras Formel-1 och långtradarna började rulla in när vi lämnade staden.

Vi körde norrut och hamnade i en liten stad som heter Einbeck som visade sig vara från medeltiden. Staden brann ner 1542 men byggdes upp igen och många av byggnaderna i centrum är från 1550-talet. Vi bodde på Gästehaus am Mühlenwall. Ett trevlig B&B som rekommenderas.

På fredagen anlände vi till Kiel och fick tag på biljett. Vi kom tillbaka till hem igen kl 10.30 på förmiddagen.

Kära syster som vaktat huset hade gett sig iväg bara en halvtimme tidigare. Hon och sambon skulle på Fallens dagar i Trollhättan. Lars satte sig på gräsklipparen och därefter tvättades hojen och kördes in i garaget och någon timme senare öppnade sig himlen. Och mina tankar gick till resan eftersom vi egentligen hade tänkt åka via Danmark och Helsingör/Helsingborg. Det var skönt att vi fick avsluta resan med hyfsat bra väder. Det var liksom knorren på det hela.

Denna resa har varit helt underbar. 25 dagar var vi ute, 7 länder har vi varit i + Korsika (även om ön hör till Frankrike) och 565 mil har vi kört. Vi har tagit ca 850 kort och jobbet pågår fortfarande med att katalogisera, redigera och kasta. Sen ska det bli ett bildspel så vi kan uppleva resan om och om igen.

Målet i sikte, Europatouren del 4

Målet Toscana, Italien nåddes den 9 juli kl. 18.00

Tog färjan Moby från Basita kl.15.00. Det är något speciellt med båtar/färjor i södern. De färjor jag åkt på tidigare har försökt sälja så mycket som möjligt. Det är spritlotter, reselotter, taxfreebutiker, massor med ställen där man kan köpa något att dricka eller äta. Men på corsica ferries och Moby stängde i stort sett allt för siesta mellan 14 och 18.30. Man kunde få sig en kopp kaffe och på Moby gick det faktiskt att få en kladdig smörgås eller ett paket kex också. Vi hade ju undrat när vi satt i Nice och väntade på ombordkörning varför alla hade laddat upp så med dricka och bröd men nu vet vi! Så om nu någon som läser det här ska åka färja i Medelhavet så räkna kallt med siestastunden för den är helig för alla där nere. Service gentemot de betalande resenärerna, vad är det? Nu kanske det inte är så överallt men det är bättre att vara förutseende. Vi hade tänkt köpa bananer och dricka innan vi gav oss iväg till båten tillbaka till fastlandet. Men vi satt för länge på restaurangen i Bastia och alla affärer hade hunnit stänga – för siesta, naturligtvis!

Klockan 18.00 anlände vi till Livorno och det var Carolines första besök i Italien. Hon hade väntat på detta i 27 år och äntligen! Vi bodde på ett jättetrevligt hotell som vi bokat från Korsiska. Receptionisten var väldigt hjälpsam och tipsade om både det ena och det andra som vi bara måste se i Toscana.

10, 11, 12 juli 2008. Väder: Soligt, soligt, soligt och varmt

Pisa blev första målet för dagen, det var bara 5 mil dit och tornet lutar ungefär lika mycket som förra gången Lars och jag var där (1993). Troligen finns det mer att se i Pisa än tornet men det är ju det som är turistattraktionen så det var dit vi begav oss och vi var inte ensamma! Vi blandade oss med japaner, amerikaner, holländare, ryssar, tyskar och så några italienare.

Vi fortsatte österut till Florens. Vi skulle ta oss till järnvägsstationen där det skulle finnas en information om boende. Nu hittade vi inte dit eftersom det var trafikomläggning utan vi tog oss ut ur staden och ca en halvtimme sydväst om Florens hittade vi en pärla på egen hand. En lägenhet på en vin/lantgård.

Florens är en väldigt vacker stad, det måste även jag som inte är förtjust i storstäder tillstå. Det finns gott om vackra och välbevarade byggnader - och gott om scotrar är det oxå.

Vi tog en citybuss som man kunde gå av och på var som helst under dess rutt. Det är ett rätt bra sätt att bese en stad när man inte har så mycket tid på sig. Och vädret var ju perfekt för att sitta på övre däck och njuta av de vackra omgivningarna.

Siena är en mindre och charmigare stad. Det är här de har hästkapplöpningen ”Palio” två gånger om året och vi kom dit mitt emellan de båda evenemangen som hålls 2 juli och 16 augusti på Piazza del Campo. Då strör man ut jord på kapplöpningsbanan som löper mellan själva torget och husen. På husfasaderna finns smala balkonger som fungerar som läktare där man står i flera rader tätt på varandra. Skådespelet brukar dra massor med folk.

Väg 222 mellan Montagnana och Siena var otroligt vacker och en riktig mc-väg. Överhuvudtaget är det mycket vackra omgivningar i Toscana. Det går ju inte föreviga det med vanlig kamera men jag satt med den under färden och bara klickade och några kort blev bra även om de inte återger hela sanningen.

Europatouren, del 3

Vid detta inlägg försvann länkarna i arkivet för del 1 och 2 men texten finns kvar längre ner

4 juli 2008. Väder: Soligt och varmt
Bestämde att vi skulle ta oss till Languedoc och Chez Sven, ett B&B som vi fått tips om innan avresan hemifrån. Det var bara drygt 15 mil och jag gick igenom kartan och skrev upp vägnummer så att vi skulle komma rätt eftersom vi inte riktigt litade på varken Gullan el. Sharon. Som vanligt missade vi en avfart pga att de inte förvarnar vilka vägnummer nästa avfart har innan utan det står i själva korsningen på den skylt som står där. Men eftersom alla vägar bär till Rom är det ju bara att fortsätta så brukar det bli rätt i slutändan. Lars har ju en kompass inbyggd i sin skalle och säger jag åt honom att köra nordost så gör han det om han bara hittar en väg som verkar gå åt det hållet.

Nu hittade vi en väg men det var inte världens bästa. Där skulle tydligen inte cyklisterna i Touren dra fram för vägens beskaffenhet var mer som hemma, lite lappat här och en del kvarlämnade hålor där. Det gällde att vara på alerten och vara med och parera för även om vi har gelé i sadeln så känns det gott i rygg och svanskota när dämparna går i botten.

Efter en rejäl omväg på småvägar och en avstängd väg i en by hittade vi till slut fram till Chez Sven i Causses et Veyran. Där fick vi tillgång till poolen och det var välbehövligt för vi var rätt varma.

Vi ville åka en sväng i området och fick tips att åka till Roquebrun, 8 km norrut. Där hittade vi en restaurang som låg ute på klippavsatsen med vattnet direkt nedanför. En far stod och metade med sin son ute i vattnet, en idyllisk scen i solnedgången.

5 juli 2008. Väder: Soligt och varmt
Drar vidare mot Provence och jag får äntligen se solrosorna. Stora fält där blommorna står och vänder sig mot solen. Ser även lavendelfält men de har inte hunnit komma i full blom än. Vi hittar ett B&B uti ingenstans igen. Det är en vingård som ingår i ett kooperativ och när vi har tittat på rummet och går tillbaka till cyklarna för att lasta av kommer ägaren med en flaska vin till oss.

Eddie och Caroline firar sin 28 bröllopsdag och vi undrar om de vill vara själva men det vill de inte så vi beger oss alla iväg till en restaurang som vår hyresvärd rekommenderat. Den ligger ytterligare 2 km ut i ingenstans och visar sig vara en riktig hit. Ingen komage här inte! Vi väljer en trerättersmeny för 21€ per person och har tre-fyra alternativ för varje rätt. Här visade det franska köket upp sig i all sin prakt. Jättegott och en jättetrevlig kväll, jag blev lite på lullan och när vi väl kom hem igen till den väntande bädden så han jag knappt krypa ner innan kudden träffade min skalle och jag sov sött till jag hörde Lars klä på sig. Då steg även jag upp och följde med honom ut på en morgonpromenad.

6 juli 2008. Väder: Soligt och varmt
Det är en upplevelse att se förvandlingen på både vinodlingar och solrosfält när solen går upp. Sen upptäckte grässtrå, vinrankor, ståltrådar och störar vi en herrans massa snäckor som kravlade sig fast på allt, både. Fast om de gör samma skada som de hemskingarna vi dras med här hemma vet jag inte.

Efter frukost begav vi oss ner till Saint Tropez och tittade på de STORA båtarna. Därefter fortsatte vi österut mot Italien utefter strandvägen. Tog ett bad i någonstans mellena Saint Tropez och Sainte Maxime och det var riktigt skönt, +25 i vattnet. Det var mycket trafik utefter vägen och i Fréjus tog vi N-7 över berget ner mot Cannes. Det var lika mycket trafik i Cannes så nu drog vi oss ut mot motorvägen och Nice. Vi hade bestämt oss för att försöka dra oss upp mot bergen för att komma undan med ett lite billigare boende än nere i Nice och hamnade i Castagniers, ca 2 mil norr om Nice.

7 juli 2008. Väder: Soligt och varmt
Lars var ute tidigt som vanligt och kom tillbaka vid halvåttatiden och hade fått en ”tokig idé”. ”–Varför ska vi köra hela kustvägen ner till Toscana? Det går färja från Nice till Korsika och därifrån går det färja till Livorno. Då får vi även se Korsika! Vad säger du om det? ”

Ja, jag köpte idén och det gjorde även de andra. Vi fick portieren att beställa rum åt oss så att vi hade det ordnat när vi kom fram eftersom båten skulle vara framme kl. 21.00 och det kunde bli lite kivigt att hitta något så sent. Och dessutom börjar det mörkna så dags också där nere i södern.

Vi åkte ner till Nice, knallade in på corsica ferrries kontor och köpte biljetter. Gick därefter ut och jagade ett nytt minneskort till kameran och lite skaffning att ta med på färjan.

Hade lite problem med att hitta rätt väg men kom fram till hotellet som låg högt uppe i bergen 7 km från Bastia i en liten by som heter San Martino di Lota. Här stannade vi i två nätter medan vi åkte runt den allra nordligaste delen av Korsika. Vilt och vackert. Till Korsika återvänder jag gärna för en längre vistelse.

Här är några kort från Korsika. Klicka på dem så ser du dem bättre. Gå tillbaka med bakåtpilen.