Gräset har en benägenhet att etablera sig i alla mina rabatter. Jag kämpar varje år med de små tuvorna som bara blir fler och tätare för vart år. Och när vi var relativt nyinflyttade här uppe så fick jag av en granne en planta med bergsklint. Den är nästan lika bra som gräset på att sprida sig. 
Den är fin när den blommar men sen blir den alldeles brun och tråkig. Då får man ta till sekatören och klippa ner den helt. Och så kommer den så fint igen för en andra blomning. Men den är fruktansvärd på att sprida sig till ställen där jag absolut inte vill ha den. Men någon gång ska jag nog få ork att ta itu med det problemet. Alliumen däremot sprider sig inte alls. Den har jag satt på två ställen för att hålla
sorkarna borta men i den ena rabatten vissnar den ner innan den ens börjat få blomstänglar. Så i höst grävs de lökarna upp och placeras om till ett annat ställe.
Har varit kreativ och målat en holk som dock ännu inte kommit ut på fåglarnas bostadsmarknad. Den får vila till nästa år och då har jag nog hittat någon bra plats för den. För fåglarna vill inte använda sig av den när den står på soldäcket utanför bastun. Konstigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar