Europatouren, del 1

25 juni 2008. Väder: Molnigt
Soligt i Färgelanda vid start 05.20 men vägen ner till Göteborg var dimmig, kall och blåsig.
Mötte ett par från Lysekil i samma åldersklass på snabbåten över till Fredrikshamn. De skulle på bröllop på Læsø. Vi bestämde att träffas när vi är tillbaka i vardagen igen.
Vi fick ta på oss overallerna i Danmark, inte för att det regnade utan för att vi frös. De är ju även ett vindskydd. Efter lunch åkte de av igen då solen visade sig. Checkade in på färjan i Esbjerg kl. 16.15.

26 juni 2008. Väder: Soligt men kylig vind
Anlände till Harwich 12.00 (lokal tid). Vänstersida av vägen är det som gäller i några dagar nu. Vi började med att köra en turistväg mot Manningtree, Englands minsta stad. Vi hade ingen Englandskarta med oss utan hade kikat i en i shopen på båten och skrivit ner hållpunkter. Problemet med kartor är dock att de orter som står på kartan oftast inte står på skyltarna annat än på de stora vägarna. Så i Manningtree fick vi ta fram ”Gullan” (vår lilla GPS) och programmera in Great Houghton, Northampton och sen blev det lite större vägar upp till Bedford där Gullan pga batteritorsk gick och lade sig.
Anlände till Eddie och Caroline runt 17.00 och gick ut och åt indiskt på kvällen.

27 juni 2008. Väder: Halvklart, regn.
Startade i halvklart väder 09.30 och åkte på småvägar genom mysiga byar på väg ner mot Devon. Regnet kom och overallerna åkte på. Eddie hade förbokat ett B&B på Marsh Bridge Cottage, Dulverton i Exmoor.

Vi körde drygt 30 mil den dagen och det var en tuff resa i regn på leriga småvägar. Eddie hade införskaffat en egen GPS där han programmerat i vårt resmål och det blev väl inte helt rätt så efter den turen fick hon heta ”Bloody Sharon” fast jag tidigare under dagen döpt henne till Nancy. Vi stannade på en pub där Caroline och jag fick lite glykol i venerna, Lars tog in kaffe och Eddie skickade vi ut i regnet igen för att leta rätt på vårt boende. Tummen ner för 'Sharon'

28 juni 2008. Väder: Halvklart till klart
Sov gott och åt en riktig engelsk frukost med allt vad det innebär. Blev fotade innan vi åkte iväg och det blev en tradition så länge som ”The Black Gang” åkte tillsammans. Därefter gav vi oss iväg till Carolines fasters stuga som inte ligger så långt från Dulverton. Vi parkerade hojarna utefter vägkanten och tog oss en 20 minuters promenad genom skogen och kom fram till den lilla stugan som ligger inbäddad i grönska. Där finns inga faciliteter utan man får ta vatten i bäcken som rinner nedanför och använda sig av utedasset.

Lars hade upptäckt en annons för en vattendriven hiss på turistkartan så vi åkte upp till Devons norra kust, till Lynton och dess tvillingstad Lynmouth. Caroline lärde oss att alla orter som har ’mouth’ i slutet har med vatten att göra. Lynton ligger uppe på berget och Lynmouth ligger nedanför i viken. Hissen gick emellan dessa två städer. Det var en upplevelse att åka med den. De pumpar i 700 gallon (2660 liter) vatten och korgen åker ner och hissar samtidigt upp den andra korgen som då tömt ut sitt vatten för att lätt kunna åka upp. De möts halvvägs.

Vi for vidare ut till Braunton där vi blev bjudna på kaffe av Carolines morbror, fortsatte mot sydost ner till Exeter där vi tog en drink med en av C.s vänner. Vi fick tag på ett B&B i Woodbury, Couchayes Cottage.

29 juni 2008. Väder: Mest sol, några regndroppar små
Efter frukost, packning och fotning drog vi ner till Torquay där innan vi fortsatte mot Dartmouht där vi tog en färjavi gick på strandpromenaden över inloppet.

Detta var en helt fantastisk upplevelse. Färjan var fastsatt vid en båt som först backade ut och därefter vände och tog oss över till andra sidan av staden. På andra sidan parkerade vi, besökte toaletten, som vi hittade drygt 5 minuters promenad upp på krönet av staden och när vi kom tillbaka så inträffade något väldigt trevligt. Vi hade gjort oss klara att åka när en man kom fram och tittade på vår mc. Han tittade på Lars, förde handen mot en liten läderficka han hade vid bältet och jag trodde han hade en liten kamera där men han grävde en stund och fick till slut fram en liten pin med texten Harley Davidson på. Han berättade att han hittat den för många år sen och burit den med sig sedan dess och ville överlämna den till en ägare av just en HD. Så nu har Lars denna pin på sin väst.

For därefter vidare mot Plymouth och checkade in på färjan som avgick kl. 16.00 till Santander.

fortsättning följer en annan dag