Vad gör jag av tiden?

Vaknar tidigt som f-n varje morgon utan att klockan ringer. Fast den gör det till slut ändå för att jag inte orkat gå upp när jag vaknade och jag då somnat om igen. Men nästan varje morgon någon gång mellan 03.30 och 04.30 vaknar jag och tittar på klockan. Och egentligen borde jag kanske gå upp om den har hunnit bli 04.30 för jag är mycket piggare då än jag är när klockan ringer 05.15. Och ska jag köra själv så är det ju egentligen det bästa för med min morgonrutin - 20 min i badrummet och 30 min i köket - innebär det att jag är på jobbet ca 06.15.  Det skulle göra att jag "vinner" ytterligare 45 min varje dag som jag kan ta ut när jag samlat ihop en hel dag. 

Min normala dag börjar med att jag går upp 5.15, åker hemifrån ca 06.15, är på jobbet 07.10 och åker därifrån ca 16.45. En sån dag har jag samlat ihop 1 timme och 25 min plustid. Om man tar det 4 gånger (fredagar samlar jag inget extra!) så har jag på en vecka fått ihop 5 timmar och 40 minuter. Fast numer tränar jag två-tre gånger i veckan innan jag går till jobbet och det innebär att jag är där först kl 8.00. Alltså minus 3x50 minuter. MEN jag ligger fortfarande på drygt 3 timmar plus! Och nu har jag än en gång samlat ihop till en ledig dag! 

I morgon åker jag med maken ner till Göteborg, lämnar av honom på SKF och åker hem till mor. Hon vill gärna upp till Angereds torg och handla en tröja till Rune så jag erbjöd mig att köra henne. Då får vi en trevlig stund tillsammans. Och det blir mitt första besök i Angered. 

Efter denna tripp ska jag hämta upp Lars och vi ska efter lunch till IKEA och inhandla ytterligare lite inredning till min studio. Det saknas en hylla att ställa radion på, papperskorg och en låda för pappersåtervinning. Sen ska det vara klart där. Jula, Clas Ohlsson och andra pappadagis får nog också ett besök om jag förstått det rätt. Men man får ju ge och ta här i livet. 

Från ett ämne till ett annat:

Sitter här framför datorn och ser ett kort på min salig far i sin ungdoms dagar. Det är drygt 5 år sen han gick bort men på något sätt är han mer levande än någonsin när jag tittar på detta underbara kort som jag fick av hans fru för några år sen.

Har skannat in några gamla foton som mamma gett mig också och de kanske jag publicerar en annan gång. Men just nu får det räcka med det här.