Ja, vad tänkte jag? Inte riktigt det jag skrivit iaf :) Konstigt när man läser det så här efteråt är det ju inte riktigt så jag menade när jag skrev ner det.
Skall vi försöka klargöra det här: Man kan ju göra annat än att dansa, om inte annat så behöver man kanske lite frisk luft. Och när det nu är så fin utsikt på andra sidan vägen (se bilden ovan) kan man ju tänka sig att man blir lite romantisk och vill sitta nere vid strandkanten och bara prata. Men det är ju egentligen inte en plats som vid närmare betraktande passar för att sitta och titta ut över sjön och hålla handen. Terrängen dit ner är lite oländig. Men det var ju tydligt att den inte stoppade personen som, i detta fall, förlorade skon (hoppas verkligen hon inte förlorade något annat på den platsen, det är ju bara tragiskt i så fall och inte alls romantiskt!)
Nå, jag förstod ironin i ditt inlägg, syster, men jag är så himla tråkig så jag måste bara skriva om det här och jag har ju inte ditt härliga språk så att jag kan vrida det här till en riktigt rolig historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar