Det e' halt ute! Vintern kom med ordentlig halka. Det kom lite flingor med stormbyarna i fredags men då satt jag inne i köket och jobbade hemifrån och kunde nöja mig med att titta ut. Det eländet blev det inte så mycket med utan det vart fint väder både lördag och söndag även om det var minusgrader.
Men imorse var det ett tunt, tunt lager med snö på marken när jag gick ut. Det var plusgrader i S-sund när jag kom dit men även där började det snöa under dagen. På väg hem ringde maken och varnade för halkan nån mil söder om Färgelanda. Och han hade rätt. Halvvägs hem från Uddevalla låg en bil med bredsidan ner i diket och 5 km söder Fla stod en bil med hazarden på, framför den försökte en Volvo (troligen med sommardäck för inte ens Volvo kan väl vara så känslig för lite snö?) och försökte ta sig upp för ett litet backrön (vad konstigt skulle egentligen stavas backkrön men det är ju inte riktigt och två ord är det INTE) men han gled bara närmare diket för varje rattning som föraren gjorde. Mitt lok drog försiktigt vidare i vänsterfältet efter att jag noga kollat att inge möte var att vänta. Det är enda fördelen med denna fruktansvärda årstid, man kan se dem man möter i relativt god tid, om de nu har sett om sina lyktor vill säga.
Bärgaren stod ungefär 200 m framför Volvon, där var det ytterligare en som behövde hjälp. Jag kan inte förstå det här - först väntar man in i det längsta innan man sätter på vinterdäck och även om man har vinterdäck så kör man som om man är Stig Blomqvist eller Marcus Grönholm och tror att man behärskar det här till fulländning. Eller så kör man som den jag hade framför mig hela vägen från Uddevalla - kryper i 50, upp till 60 och kanske upp till 70 men vid möte ner till 50 igen. Och det var ingen idé att köra om, vägen har visserligen några bra omkörningssträckor men jag är en fegis, vill ha full kontroll, vilket jag inte hade idag eftersom vägbanan var full av snö och det var fruset under. Men det är samtidigt frustrerande att ha en som kör ojämt framför sig även om man själv inte skulle köra så fruktansvärt mycket fortare. Men jag låg snällt bakom och vi kom hem hela, både bilen och jag.
Och maken hade varit snäll och fixat ett nytt styre till min nya fina cykel. För jag tyckte att de som var original var lite för högt, MBTkänslan försvann liksom. Men nu är den så fin så fin.
Har målat lite det senaste också. Om intresse finns kan man se de senaste målningarna här.
Klicka vidare in på Galleriet.
Jag ska göra om lite på hemsidan för länkarna i galleriet försvinner på högersida. Men tiden på kvällarna försvinner så fruktansvärt fort och jag försöker att varva ner med en bok i sängen runt halv tio eftersom jag behöver min skönhetssömn så väl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar